Undersökningen “Lysande ord” kartlade skolelevers åsikter om läsning, skrivande och arbetet med att främja läskunnigheten

Lysande ord kartlade åsikter om läsande, skrivande och läskunnighet hos elever i årskurs fyra och nio. Målet med undersökningen är att lyfta fram barns och ungas egna röster i arbetet med att främja läskunnigheten, som är en del av åtgärderna i den nationella läskunnighetsstrategin 2030. Undersökningen genomfördes av Föreningen för ordkonstundervisning i Finland som en del av det nationella läskunnighetsprojektet Lysande ord.

Undersökningen Lysande ord genomfördes via ett webbaserat formulär på båda inhemska språken. Totalt deltog 980 skolelever, varav 56 % var niondeklassare och 44 % fjärdeklassare. Flest svar kom från Birkaland (46 %) och Egentliga Finland (22 %), men enkäten nådde elever från Norra Karelen till Lappland och Åland.

Av de som besvarade undersökningen upplever 70 % att de får uppmuntras till och får stöd med läsning. Information om intressanta böcker hittas framför allt på bibliotek, som rekommendationer av vänner och via tips på sociala medier. Respondenterna berättar att de på fritiden främst läser skönlitteratur, serietidningar och nyheter. Lite över 4 % uppger att de läser lättlästa böcker.

Läsning intresserar 17 % av respondenterna och 48 % uppger att läsning intresserar ganska mycket. 8 % av respondenterna är inte alls intresserade av att läsa. 29 % uppger att de ofta läser på fritiden (skönlitteratur, nyheter osv.), medan 41 % uppger att de läser ibland.

Enligt skoleleverna som besvarade undersökningen kan läsning uppmuntras med hjälp av intressanta böcker och trevliga läsplatser. I de öppna svaren nämns bland annat läskojor. Många önskar mer tid för läsning.

När det gäller eget skrivande är berättelser den mest populära genren. Bland alternativen i undersökningen var även serier, dagböcker eller bloggar samt faktatexter populära. 8 % av respondenterna skriver ofta på sin fritid och 29 % ibland.

Respondenterna fick fritt berätta vilken typ av aktiviteter kring läsning och skrivande de önskar mer av för att väcka läs- och skrivintresse hos barn och unga. Det vanligaste svaret var ”Jag vet inte”, men många konkreta förslag lyftes också fram.

Svaren visar att det behövs mer tid för läsning och skrivande utan krav på prestation. Respondenterna önskar större frihet att själva välja vad de vill läsa. De efterfrågar också tid för att fritt skapa berättelser.

I de öppna svaren önskar skolelever fler lässtunder och läsdagar i skolan, möjlighet att läsa och skriva tillsammans med en vän samt läsraster. De vill också ha fler författarbesök och ordkonstverkstäder i skolan. Boktips önskas av bibliotek, influerare på sociala medier och som bland annat dramatiserade bokpresentationer.

I svaren framkommer en önskan om att få diskutera det man har läst och prata om skrivande. Aktiviteter kopplade till läsning och skrivande, såsom drama, spel, skogsutflykter och läshundar lyfts fram. Olika belöningar, såsom godis och filmer, nämns som faktorer som höjer motivationen.

I de öppna svaren uppmanas vuxna att introducera barn till läsning redan från en tidig ålder och att förklara nyttan med att läsa. Vuxna uppmanas också att fungera som läsande och skrivande förebilder. Flera svar uttrycker en önskan om att böcker ska synas mer och att det ska finnas fler böcker som intresserar läsaren och som man kan identifiera sig med. Lättlästa böcker borde lyftas fram och erbjudas i större utsträckning.

Lysande ord-undersökningen ger värdefull information om hur skolelever förhåller sig till läsning och skrivande. Den insamlade informationen kan användas för att utveckla arbetet med läskunnighet och ordkonstundervisning. Ett avtal har ingåtts med två forskare om användningen av materialet, och det har även överlämnats till Utbildningsstyrelsen.